Miljön formar beteendet – mer än vi tror
I detta avsnitt pratar jag med Marcus Lager från Twitch Health, med avstamp i en spännande delstudie från Mälardalens universitets paraplyprogram Softco – ett forskningsprogram om framtidens hållbara kontor.
Vad studien visade
Delstudien, kallad Sofia, är en interventionsstudie med 33 kontorsarbetare på två svenska kontor. Deltagarna delades in i en kontrollgrupp som fick fokusera på hälsosam livsstil – rörelse och bra mat enligt nordiska näringsrekommendationer – och en experimentgrupp som dessutom fick perspektivet kopplat till hållbarhet, klimatpåverkan och aktiva transportsätt. Båda grupperna deltog i fem workshops och fick i den sista använda en app, ursprungligen utvecklad vid Stanford, för att fotografera och beskriva saker i sin kontorsmiljö som de upplevde som hjälpsamma eller hindrande för sin hälsa.
De tog 114 foton med berättelser. Fyra tydliga teman trädde fram: den byggda miljön utomhus med tillgång till grönska, trottoarer och cykelbanor, byggnadsdesign inomhus där placeringen av trappor och hissar visade sig vara helt avgörande, kontorsergonomi där höj- och sänkbara skrivbord uppskattades stort, och slutligen mat och dryck där fruktkorg och salladsbarer lyftes som friskfaktorer medan automater med sötsaker och läsk upplevdes som hinder – trots att de ibland innehöll hälsosamma alternativ.
En sak som studien verkligen understryker är att det inte räcker att informera människor om vad som är hälsosamt. Fruktkorgen behöver vara lättillgänglig. Trappan behöver komma före hissen. Och restaurangen nära kontoret, dit man kan gå med sin matlåda och ändå äta med kollegorna, spelar stor roll för det sociala. Det hälsofrämjande kontoret behöver designas inifrån och ut, med medarbetarnas egna erfarenheter som utgångspunkt.
Kontoret som arena – men vilket klister håller?
Marcus lyfter något som många arbetsgivare just nu brottas med: hur får man medarbetarna att faktiskt vilja komma in till kontoret? Regler och policies är ett sätt att försöka lösa det, men när man mäter verkligheten mot intentionerna i passersystem ser man att det sällan stämmer. Det handlar om något annat.
”Det är klistret som gör att folk vill komma in. Och det klistret tror jag i grunden är relationen mellan människor”, säger Marcus.
Relationer byggs inte i bokade möten. De byggs i det som händer mellan mötena, vid kaffemaskinen, i korridoren, när man råkar mötas i en reception som är designad mer som ett fik än en sluss. Marcus berättar om ett stort internationellt företag han besökte, där receptionen var uppbyggd just som ett café. Medarbetare stod och pratade med varandra om vad som hänt i helgen eller kommande möten – inte bara externa gäster som väntade på att passera. Det var en plats dit folk ville komma.
Den enkla slutsatsen är att positiva associationer till en plats får oss att vilja återvända. Det är rent biologiskt, som Marcus påminner om. Vi är konfigurerade att söka oss till platser vi uppfattar som säkra och trevliga. Och det kan arbetsgivare och fastighetsägare jobba med – utan att nödvändigtvis montera om hissarna.
Nudging, automater och den eviga fruktkorgen
En av de mer igenkänningsbara diskussionerna handlar om de där automaterna. De som lovar hälsosamma alternativ men där godiset och läsken alltid hamnar i ögonhöjd. Jag berättar om ett eget försök att påverka en sådan situation – och hur snabbt man kan bli anklagad för att vara diktator när man föreslår att godiset ska vara lite svårare att nå.
Men det handlar ju inte om förbud. Det handlar om nudging – att göra det hälsosammare valet till det enklaste valet, utan att ta bort det andra. Och Marcus påminner om att det finns starkt stöd i forskningen för att tillgänglighet styr beteende. Vi är konfigurerade för en värld vi inte längre lever i, en värld utan obegränsad tillgång till socker, skärmar och stimulans. Hjärnan och kroppen reagerar på det som finns nära till hands, och det kan vi designa för eller emot.
Det är ett snårigt och känsligt område, som Marcus säger, och det väcker känslor. Men poängen är inte att kontrollera utan att hjälpa. Att sänka tröskeln för det vi vet att de flesta faktiskt vill – röra på sig mer, äta lite bättre, känna sig piggare.
Det lilla som gör stor skillnad
En av de roligaste konkreta insikterna i samtalet är hur stor effekt enkla saker kan ha. Marcus nämner handdukar som ett exempel. Att inte behöva ta med sig en handduk hemifrån till träningen på jobbet, eller hänga den blöt på kontorsstolen efteråt, är något som slår oväntat högt i kundnöjdhet. Det känns som ett hotell, säger medarbetarna. Och den känslan av omtanke smittar av sig på hela upplevelsen av arbetsplatsen.
Det är den principen som löper genom hela samtalet. Det stora och det lilla tillsammans skapar en arbetsplats dit människor vill komma. Och det behöver inte handla om ett fullutrustat gym eller en fancy designmöbel – det handlar om att förstå vad som faktiskt underlättar vardagen och stärker känslan av att arbetsgivaren bryr sig.
Ensamheten vi inte pratar om
Marcus avslutar samtalet med något som väger tungt. Ensamheten skenar i världen. Vi är fler människor än någonsin, och ändå rapporterar fler och fler en djup känsla av isolering. Och arbetsplatsen spelar en roll i det som är svår att överskatta – inte för att den kan lösa allt, men för att den för många är det primära sociala sammanhanget.
Det spontana samtalet vid kaffemaskinen, promenaden till och från kontoret, känslan av att vara behövd och efterfrågad – det är saker som inte kan bokas in i en kalender eller ersättas av ett Teams-möte. Det kräver att vi faktiskt är på samma plats.
Och kanske räcker det ibland med just det – att stanna upp, ställa en riktig fråga och bry sig lite extra om den kollegan som inte verkar ha så mycket att gå tillbaka till efter jobbet.
Reflektionsfrågor för dig som individ
- Tänk på den miljö du jobbar i just nu. Vad i den miljön stöttar dina hälsosamma vanor – och vad motarbetar dem? Är det något konkret du skulle kunna förändra eller påverka?
- Hur mycket av ditt beteende på jobbet styrs av det som finns nära till hands, snarare än av medvetna val? Och vad säger det om hur du skulle vilja att din miljö var utformad?
- Finns det en kollega i din omgivning som du egentligen inte vet så mycket om hur de mår – och som kanske skulle uppskatta att du stannade upp och frågade på riktigt?
Reflektionsfrågor för er som team eller organisation
- Om ni frågade era medarbetare vad i kontorsmiljön som hjälper respektive hindrar deras hälsa – vad tror ni att svaren skulle vara, och hur länge sedan är det ni faktiskt frågade?
- Hur ser ert ”klister” ut – det som gör att medarbetare faktiskt vill komma in till kontoret? Är det något ni aktivt jobbar med, eller har det mest uppstått av sig självt?
- Vilka enkla förändringar i er miljö, stora som små, skulle kunna sänka tröskeln för hälsosamma beteenden under arbetsdagen – utan att det handlar om förbud eller regler?