Våra förväntningar påverkar hur vi upplever allt från smärtlindring till smak och mättnad.

Vi kan påverka vår förväntan men viktigast av allt: vår förväntan och därmed vår upplevelse av olika saker styrs av hur andra påverkar oss.

Placebo – positiv förväntanseffekt
En positiv förväntanseffekt kallas för placebo. När man ska utvärdera effekter av en ny medicin till exempel, har man ofta en kontrollgrupp som utan att veta om det får äta sockerpiller. Upplever den gruppen en effekt av medicinen är det då placebo som har påverkat dem: förväntningarna alltså.

Den här förväntanseffekten är en mänsklig egenskap som vi har nytta av att förstå även utanför den medicinska forskningen. Det här avsnittet tar avstamp i en bok som placeboforskaren Karin Jensen skrivit – Hoppets anatomi. Den handlar om hur placebo och förväntanseffekt kan användas såväl inom sjukvård som i idrott och marknadsföring. Och hur det påverkar oss i arbetslivet.

Effekten kan också vara negativ
Förväntanseffekt är precis som det låter, den effekt och den upplevelse vi får av vår förväntan. Är den positiv och är orsakad av vår förväntan så är det placebo. Nocebo är en negativ upplevelse baserat på förväntan. Vid sjukdom kan placebo förstås inte bota sjukdomen, men däremot kan vi uppleva en behandling på ett bättre sätt och det kan påverka hur vi tar till oss behandlingen för sjukdomen.

Om jag till exempel får ett av en doktor får ett piller som ska lindra ett symtom så pågår två saker: dels pillrets verkan och dels effekten av min förväntan på hur medlet ska påverka mig. Så hur jag får pillret och om jag tror på läkaren påverkar resultatet. Om jag får ett verkligt piller och inte tror på det så kan effekten bli mindre, vilket en studie visade.

Karin Jensen, placeboforskaren, har också forskat mycket om placebo här kopplat till smärta. Att avhjälpa smärta inom vården handlar inte bara om medicinsk behandling utan också om hur vi får behandlingen.

Kan vi luras med förväntanseffekten?
Det betyder inte att vi (alltid) kan luras. Ett vin som smakar vinäger är svårt att sälja in som gourmetvin, då tappar vi istället helt förtroendet för den som bjuder på det. Men kanske kan vi förstå att vår förväntan på vissa varor kanske mer sitter i marknadsföringen än i smaklökarna?

Självklart är det här en psykologisk mekanism som kan användas på ett oetiskt sätt. Kvacksalvare som säljer skräp på nätet och utlovar att man ska må bra av det kan få nöjda kunder som fortsätter att köpa dyra onödiga piller. Det finns fullt av halvskumma livscoacher av allehanda slag som genom att hajpa sig själva och påstå sig vara välutbildade lurar folk att köpa dyra tjänster. Det är ju inte okej.

Våra förväntningar spelar roll
Kontentan är hur som helst att förväntningar spelar roll, alltså det som händer i våra huvuden. Med andra ord spelar det roll vilka förväntningar vi skapar, på jobbet och överallt annars. Det är viktigt att förstå eftersom vi omger oss av människor och påverkas av vår förväntan på dem och deras förväntan på oss.

Vi hittade en riktigt passande artikel hos vår samarbetspartner Motivation.se på det här ämnet med några intressanta exempel: Skapar du rätt förväntan?