Salutogen ledning på riktigt – så skapar ni hälsa innan problemen uppstår

Salutogenes handlar om att identifiera och stärka det som får oss att må bra. Patogenes om att hitta och åtgärda det som skapar ohälsa. I arbetslivet behöver vi förstås båda – men många fastnar i det reaktiva. I det här avsnittet går vi från ord till handling: hur vi leder hälsofrämjande på riktigt och bygger förutsättningar för meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet – på organisationsnivå, i ledarskapet och i vardagen hos varje medarbetare.

Vi poddar om hur man skapar hälsa på jobbet, eftersom vi vet att människor som mår bra också kan prestera bra. Jag som leder podden heter Ann-Sofie Forsmark – hälsostrateg, ledarskapskonsult och författare – och i det här avsnittet knyter jag ihop forskningen med praktiken.


Varför salutogenes – och varför nu?

I snart 50 år har forskning visat vad som får både verksamheter och människor att må bra. På 1980-talet fick Aaron Antonovskys teori om salutogenes och KASAM (känsla av sammanhang) fäste. På 1990-talet började vi tala om friskfaktorer i arbetslivet. Under 2000-talet spreds begrepp som engagemang (som motpol till utbrändhet). 2010-talet och framåt har svenska kunskapsmyndigheter och forskningsprogram systematiserat vad som fungerar – exempelvis rättvisa, delaktighet och stödjande ledarskap. Med andra ord: vi saknar inte underlag längre – vi behöver arbeta med det.


Fyra principer för ett salutogent arbetssätt

  1. Acceptera verkligheten: Arbetslivet är och kommer att vara utmanande. Hälsofrämjande betyder inte ”lätt”, utan förmåga att möta svårigheter.
  2. Var proaktiv: Identifiera och stärk det som skapar hälsa innan problem uppstår. Friskfaktorerna är gemensamma – uttrycket blir unikt hos er.
  3. Formulera dit ni vill: När ni stöter på en utmaning, översätt problemet till ett önskat läge.
    Exempel: ”Vi har konflikter i gruppen” → ”Vi vill ha goda relationer och tydlig kommunikation.” Det riktar insatserna rätt.
  4. Inventera resurser: Titta i ”packningen”. Vilka forum, roller, rutiner, kompetenser och stöd har ni redan som kan förstärka riktningen? Använd dem medvetet.

Friskfaktorer – organisatoriska fokusområden att stärka

Det är ingen trepunktslista – och tur är det. När vi lägger ihop områdena blir bilden hel, och de förstärker varandra:

  • Mål & värdegrund som levs i vardagen (ger mening, begriplighet och fokus).
  • Förutsättningar för chefer så att närvarande, stöttande ledarskap är möjligt.
  • Rättvisa och transparens i processer och beslut.
  • Delaktighet & inflytande: forum där vi påverkar hur vi jobbar (delaktighet) och min roll (inflytande/autonomi).
  • Kommunikation, återkoppling och feedback som går båda vägar.
  • Prioritering & stöd vid arbetsbelastning – en organisatorisk fråga, inte bara individuell.
  • Lärande & kompetensutveckling – formellt och i vardagen.
  • Goda relationer & arbetsgemenskap – smörjmedlet som gör allt ovan möjligt.
  • Systematiskt arbetsmiljöarbete – kartlägga risker och minimera dem.
  • Tidiga insatser & arbetsanpassning – ju tidigare vi agerar, desto lättare att vända.

Lägg märke till kopplingen: när ni stärker relationer och kommunikation minskar risken för otydlighet och missförstånd – och därmed konflikter. Friskfaktorerna hänger ihop.

Här kan ni göra en övergripande kartläggning kring hur bra ni är på att jobba med friskfaktorer


KASAM – ramen som gör det konkret

KASAM översätter det salutogena till praktik:

  • Begriplighet: Tydliga mål, roller, beslut och spelregler.
  • Hanterbarhet: Rätt resurser, prioritering, rimlig belastning och stöd.
  • Meningsfullhet: Ett varför som känns – för individen, teamet och uppdraget.

Vill du testa? På kasampajobbet.se kan du ladda ner frågeställningar för att utforska KASAM i din organisation, i ditt ledarskap och för dig själv.


Så gör ni i praktiken – tre steg att börja med

  1. Gör en snabb inventering: Hur ligger ni till på punkterna ovan? (Vi på Oxi Group har en enkel självskattning som hjälper er komma igång.)
  2. Välj två områden att stärka i 90 dagar: Till exempel ”Prioritering & arbetsbelastning” och ”Kommunikation & återkoppling”. Sätt mätbara beteenden (vad ska ske varje vecka?).
  3. Stäng lärloopen: Följ upp i ledningsgrupp och team: Vad provade vi? Vad lärde vi oss? Vad behåller vi? Vad justerar vi?

När vardagen kör ihop sig – individens version

Livet bjuder på utmaningar strul och sjukdom. Bygg friskfaktorer i förväg: sömnvanor, relationer, prioriteringsförmåga. När du upplever en utmaning: fråga: Vad vill jag sträva mot istället? (”Känna kontroll och riktning.”) Inventera sedan resurserna: vänner, kollegor, chef, egna verktyg – och agera litet men konkret redan i dag.


Sammanfattning

Det salutogena arbetssättet betyder att göra mer av det som får oss att fungera – med struktur, mod och uthållighet. Vi kommer aldrig göra allt perfekt. Men varje steg som ökar begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet gör skillnad – för hälsa, engagemang och resultat.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *