Det sämsta vi kan göra när någon i vår närhet drabbas av långvarig stress är: ingenting. Ta tag i problemen så tidigt som möjligt. Och ännu hellre: förebygg problemen genom att planera in återhämtning.

Stress och utmattning har tillhört den svenska folkhälsans största problem i årtionden. Det positiva är att medvetenheten har ökat och på många håll jobbar man aktivt med att förebygga stress. Men tyvärr kvarstår problemen fortfarande för många. 

David Waskuri är psykolog, socionom och författare till den nyutkomna boken “Nära gränsen – Så använder du psykologens verktyg för att inte bli utmattad”. Vi bjöd in honom till ett samtal om vad man praktiskt kan göra om en kollega, medarbetare eller man själv drabbas av stress, oro eller utmattning.

Signaler att uppmärksamma
När du själv eller din kollega blir lättirriterad, känslig för krav som hen brukar tycka är ok, glömmer saker och har svårt att fokusera så är det tydliga signaler på allt för mycket och långvarig stress. Då behöver vi ta tag i situationen, prata om det och se till att avlasta.

Jobba förebyggande är bäst
Men allra helst ska vi jobba förebyggande så att vi slipper hamna i långvarig stress och riskera utmattning och depression. Att förebygga innebär att skapa stöttande rutiner så att man får in tillräckligt med återhämtning under en arbetsdag och en arbetsvecka.

Prioritera återhämtningen
Det kan kännas svårt att prioritera eftersom återhämtningen inte ger en synlig effekt direkt, till skillnad från när vi producerar och levererar. Då syns resultatet visserligen direkt. Men utan vila och pauser kommer vi inte att klara av att hålla ett högt tempot särskilt länge. Så långsiktigt blir effektiviteten och produktiviteten lidande om vi inte tar hand om vår återhämtning.

Planera in återhämtningen
Återhämtningen kan inte vara beroende av att vissa uppgifter ska bli klara. Då kan man hamna i fällan att man tillbringar hela arbetsdagen med att bli klar fast det kanske trillar in nya uppgifter hela tiden. Då försvinner tiden för återhämtning.

Sätt ett schema för pauser och vila
David säger att vi behöver ett schema för återhämtningen precis som vi behöver ett schema för arbetsuppgifterna. När tar jag paus under en arbetsdag? Kanske fem minuter varje timme och en lunchpromenad mitt på dagen. Sätt rutiner för sånt som bidrar till återhämtning, som att äta lunch utan mobiler och utan jobbsnack. Det handlar helt enkelt om att fylla på med återhämtning innan det blir krisläge eller energinivåerna har blivit alldeles för låga för länge.

Nu har vi pratat om det man kan göra själv som individ för att stötta sig själv eller sina kollegor. Om problemen som orsakar stressen är yttre faktorer i organisationen – som bristande strukturer eller dåligt ledarskap – så räcker det inte alltid. Men det är trots allt en hel del vi kan göra själva. Det David skriver i sin bok är att man inte behöver vara psykolog för att göra en psykologisk förändring.

Ledare behöver gå före
För att skapa ett tryggt klimat där alla vågar säga nej och stopp när det blir för mycket och där det är självklart att be om hjälp behöver ledare och chefer gå först och själva visa vilka beteenden som förväntas. Att det är bra att be om hjälp och att det är uppskattat att sätta gränser och värna om sin återhämtning och ledighet.

Vår samarbetspartner Motivation.se – Sveriges ledarskapssajt – har många artiklar om stress. Den här veckan har vi valt en som heter Utmattning – effekten av ett överbelastat hotsystem.