Vare sig vi bryr oss om hälsa eller prestation behöver vi förstå hur klimakteriet kan påverka arbetet.
I detta engagerande och viktiga avsnitt får jag ett engagerande samtal med Monika Björn om kvinnohälsa, klimakteriet och vad arbetsgivare kan göra för att stötta kvinnor i arbetslivet genom denna livsfas. Med sin bakgrund som tränare, författare och expert på kvinnohälsa delar Monika insikter från både forskning, praktik och sina egna erfarenheter.
Kvinnor lever längre – men i sämre hälsa
Vi hänvisar i samtalet med en internationell rapport från World Economic Forum och McKinsey Health Institute som visar att kvinnor visserligen lever längre än män, men spenderar 25 % mer av sina liv i dålig hälsa. Detta har stor påverkan både på individens livskvalitet och på samhället i stort. Monika lyfter att det fortfarande finns ett betydande forskningsglapp när det kommer till kvinnor och kvinnors hälsa. Trots vissa framsteg är kvinnokroppen fortfarande underrepresenterad i medicinsk forskning – även i Sverige.
Hon beskriver hur så kallad ”Bikini Science” fortfarande är vanligt förekommande: forskningspengar riktas till kvinnors fertila period och reproduktionsorgan, medan sjukdomar som påverkar kvinnor i stor omfattning, som osteoporos, Alzheimers, autoimmuna sjukdomar och hjärt-kärlsjukdomar, är eftersatta.
Klimakteriet påverkar arbetslivet – men kan hanteras
En stor del av samtalet kretsar kring klimakteriet och dess påverkan på kvinnors arbetsliv. Monika delar med sig av siffror från den brittiska Fawcett-studien som visar att:
- 59 % av kvinnorna behövde sjukskriva sig på grund av klimakteriebesvär
- 10 % valde att helt lämna sitt arbete
Det mest slående är att många av kvinnorna i studien uttryckte att de önskat att de haft mer kunskap om klimakteriet – för att tidigare kunna söka hjälp. Monika menar att detta kunskapsglapp får stora konsekvenser, både för individ och organisation. Klimakteriet är inte bara en medicinsk fråga, utan i allra högsta grad en arbetsmiljöfråga.
Vad pågår i hjärnan?
Monika förklarar hur modern hjärnforskning med fMRI-scanning visar att kvinnors hjärnor faktiskt programmeras om under klimakteriet. Ämnesomsättningen i hjärnan förändras, vilket kan leda till minnesproblem, svårigheter att fokusera och känslor av självtvivel. Det som ibland avfärdas som stress eller inbillning är i själva verket en neuroendokrin transformation.
Begreppet ”hjärndimma” är vanligt förekommande, och Monika trycker på vikten av att inte misstolka detta som depression eller utmattning. De flesta kvinnor kommer ut på andra sidan och återfår sin kognitiva förmåga, men det behövs stöd och förståelse under processen.
Framgångsexempel: Partille kommun
Monika berömmer Partille kommun som Sveriges enda arbetsgivare som just nu jobbar strukturerat och systematiskt med klimakteriefrågan. Modellen, inspirerad av brittiska NHS, bygger på fyra steg:
- Kunskap till medarbetare i form av föreläsningar och material
- Utbildning av alla chefer och HR
- Tillgång till individuell rådgivning för de som vill
- Möjlighet till medicinsk hjälp via avtalad vårdcentral
Resultatet? Sjukskrivningarna bland kvinnor 40–60 år sjönk med en procentenhet – vilket här motsvarar flera miljoner kronor i besparing.
Vad kan arbetsgivare göra?
Monika lyfter flera åtgärder som arbetsgivare kan ta till för att stötta kvinnor:
- Skapa information och resurser på intranätet
- Rusta både medarbetare och chefer
- Erbjuda flexibilitet vid behov (t.ex. vid sömnsvårigheter)
- Klimatanpassa arbetsmiljön för de som behöver
Hon påminner dock om att oavsett yttre anpassningar är hormonbehandling är det mest effektiva för många, och att kvinnor behöver få stöd att ta informerade beslut om sin hälsa.
Avslutande tankar
Att prata om klimakteriet på jobbet handlar inte om att kvinnor måste ”komma ut” med sina symptom. Det handlar om att erbjuda kunskap, stöd och struktur – till dem som vill. Det skapar en mer inkluderande och hållbar arbetsmiljö, där kvinnor inte behöver lämna arbetslivet mitt i sin mest erfarna och kompetenta fas.
Monika avslutar med att rekommendera sin plattform Stark genom klimakteriet för vidare kunskap och inspiration. Ett varmt tack för hennes viktiga röst i debatten om kvinnohälsa – och ett starkt medskick till arbetsgivare: Det här är inte en kvinnofråga. Det är en arbetslivsfråga.