Hur ska vi hinna lära när saker omkring oss förändras så snabbt? Vi frågade Sveinung Skaalnes från Colearn, med bakgrund från Hyper Island, hur man gör för att ge lärandet en plats i arbetsvardagen.

Tänk varje gång din smarta telefon eller operativsystemet på din dator går igenom en större uppdatering. Du trycker på några knappar och plötsligt ser mycket helt annorlunda ut och fungerar på nya sätt.

Nya tider – nya vanor
Ofta är det förbättringar men de ställer också krav på oss. Vi måste lära om och skaffa nya vanor. I den digitala ålder vi lever i kan vi inte slå oss till ro med gammal kunskap utan lever med ständiga förändringar.

Det livslånga lärandet
De som spanar in i den nära framtiden säger att organisationer behöver få in det livslånga lärandet som en del i verksamhetens grund. Det håller inte längre att skicka folk på kurs lite då och då.

Hybrid learning
I det här avsnittet pratar vi med Sveinung Skaalnes från Colearn som jobbar med det som kallas hybrid learning. Vad händer med lärandet i en digitaliserad värld? Hur kan vi få in lärandet som en naturlig del av vår arbetsdag?

Sveinung Skaalnes säger att det är viktigt möta en organisation och de individer som är en del av den där de är. För att få in lärandet i vardagen och den löpande verksamheten behöver man använda de plattformar och de rutiner som redan finns och bygga på dem.

Målet är att lärandet ska hända hos varje individ men vägen är att göra det tillsammans. Organisationen behöver ha förmågan att fånga upp signaler på det som sker på gruppnivå och individnivå. Det handlar om processer. Vad kan vi? Vad tar vi med oss? Hur gör andra?

Det här är några steg på vägen:

1. Intention
Som så ofta i så många sammanhang behöver vi göra ramarna och intentionen tydlig innan vi börjar skapa rutiner och beteenden för vårt lärande. Vilka behov finns i organisationen och för individens egen kompetens?

2. Motivation
Vilka drivkrafter har jag som individ och vad motiverar mig? Väcker vi de frågorna hos varje person har vi skapat förutsättningar för engagemang. Utan det blir det svårt att få lärandet att hända.

3. Vanor
Var befinner sig organisationen och individen idag? Hur jobbar man och vilka verktyg använder man, vilken typ av möten och samarbetsformer finns.

Behöver man mer reflektion i vardagen kan det vara smart att till exempel lägga in tio minuters gemensam reflektion i ett möte som redan finns, istället för att lägga till helt nya möten och sammanhang.

4. Förväntningar
Vilka förväntningar har vi på varandra och på vad vi ska lära oss? Här behöver vi vara överens och tydliga.

5. Öva på att vara nyfiken
När svaren på de här frågorna finns på plats är det dags att börja testa de former för lärande man har kommit överens om. Sveinung Skaalnes rekommenderar att ha ett “prototype mindset”: var nyfiken, testa ett sätt och utvärdera det efter ett tag. Allt behöver inte vara skrivet i sten redan från början.

Uppdatera operativsystemet ofta
Han jämför med hur ett operativsystem för din dator eller telefon uppdateras med jämna mellanrum. Ju oftare vi gör uppdateringar desto mindre är de och desto lättare blir det att väva in det som är nytt i vardagen. Vid stora uppdateringar kanske man måste låta datorn eller telefonen stå oanvänd i flera timmar.

“Heavy learners” mår och jobbar bättre
Sveinung Skaalnes citerar en studie som LinkedIn gjorde av hur människor lär i arbetslivet. De som definierade som “heavy learners” la fem timmar i veckan på lärande.  De var mer initiativtagande, stressade mindre och var bättre på samarbete än de som la en mindre del av sin arbetstid på lärande. Siffror att inspireras av! Men bara 7% av de som deltog i studien var så kallade heavy learners.

PS Brist på utveckling är en av de vanligaste anledningarna till att människor lämnar sina jobb och söker sig till nya.

Här kan du läsa mer om Sveinung Skaalnes och Colearn och även ta del av de principer för hybrid learning vi nämner i avsnittet. Vi har också pratat om det ständiga lärandet i ett tidigare avsnitt om du vill höra mer.

Vår samarbetspartner Firstbeat hjälper sina kunder att få till återhämtningen i vardagen. Och det ger effekt, något som flera av deras referenscase visar!

  • Att genomföra Firstbeats livsstilsanalys ger insikt om behov av ökad återhämtning, och eller fysisk aktivitet under arbetsdagen. Den motiverar också anställda att ta ansvaret för sitt eget välmående både på arbetet och fritiden. 78% av deltagare uppger att de gjort livsstilsförändringar efter mätningen.
  • Grupprapporten ger företagsledningen en tydlig överblick på hur anställda mår och var det krävs förbättring och utveckling. Att arbeta för ett bättre välbefinnande bland personalen på måfå skapar inte resultat eller hållbar hälsa, men med rätt inriktade investeringar utnyttjas de tillgängliga resurserna optimalt och kostnaderna för ohälsa minskar.
  • Livsstilsanalysen illustrerar anställdas stresstoppar samt stunder av återhämtning. Som företagsledare eller HR har du möjlighet att ta reda på vilka perioder under året som är mer eller mindre stressiga blanda anställda. Kom tillsammans överens om hur ni i organisationen skall hantera stresstopparna och få in tillräckligt med återhämtning även under de mer stressiga perioderna.

Kommentera här

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Health for wealth © 2018