I det här avsnittet tar vi upp respons och tankar från er lyssnare på ett avsnitt vi gjorde om att mäta eller inte mäta och i så fall vad. Tack för att ni är så kloka och engagerade!

I vår digitala tid kan vi mäta mer och mer. Och det gör vi. Men när vi känner oss styrda av att bli mätta slutar vi tänka själva. Dessutom känner många idag att de behöver göra jobbet två gånger: en gång på riktigt och en gång för att dokumentera det. Hur tar vi oss ur fällorna och mäter med omsorg och eftertanke?

Det här är några av de reflektioner vi fick från er efter vårt avsnitt Mäta eller inte mäta – och i så fall vad?

• Vi mäter ofta det som redan hänt och har för lite fokus på att mäta för att rusta oss för det vi ska göra i framtiden. Det är klokt att skilja på uppföljning (hur gick det) och driftsledning (vart ska vi och vad krävs för att ta oss dit).
• Man kan mäta utan att lära men sällan lära utan att mäta.
• Det finns en risk att man presenterar siffror och statistik på det sätt som passar bäst istället för det som utvecklar bäst. Man kanske jämför med förra året när utvecklingen varit bra men låter bli när utvecklingen varit sämre – då kanske man istället jämför med ett branschgenomsnitt. Helt enkelt friserade siffror.
• Man kan mäta fel saker, som exemplet med Evry som samlade in arbetslöshetsstatistik för SCB. När medarbetare får löneavdrag för gå på toaletten och premieras med bättre arbetspass när man fått många svar ligger det nära till hands att fuska. Man mätte helt enkelt kvantitet, inte kvalitet.
• Mäta kan vara kvalitativt också och då baseras mer på subjektiva upplevelser. Många subjektiva upplevelser är också god statistik, som i större kundnöjdhetsundersökningar.
• Men hur fångar vi in det svårmätta i till exempel en konsultorganisation? Hur mäter vi effektivetet: är det antal debiterade timmar eller antal nöjda kunder? Och hur mäter vi interkommunikation och relationsbygge?
• Hur ger vi plats för individens yrkesmässiga omdöme så att var och en får ett eget utrymme att handla? En fara med överdrivet mätande är att vi bygger bort människors eget tänkande.
• Vi behöver också ha respekt för varandras tid och inte be människor svara på enkäter i tid och otid.

Det är aktiviteter som leder till resultat. Om vi mäter de aktiviteter som leder till det resultat vi vill ha är vi på rätt väg. Om vi till exempel vill att medarbetare i en butik ska prioritera det personliga mötet med kunden kan vi inte säga åt dem att alltid syssla med något praktiskt i butiken: som att märka eller sortera varor.

För att mäta hälsa kopplat till arbetsmiljö och verksamhetsresultat är det viktigt att förstå var siffrorna kommer från. Ett utmärkt verktyg som vi nämner i avsnittet är detta arbetshälsoekonomiska analysverktyg som har tagits fram i samarbete med Karolinska Institutet, KTH, Uppsala Universitet och Svenska Miljöinstitutet.

Vår samarbetspartner Twitch Health tycker det är viktigt att mäta rätt saker. Först av allt är det ju viktigt att definiera vad hälsa faktiskt är så att målen man strävar är rätt formulerade. Att mäta organisationens välbefinnande är inte att mäta sjukfrånvaro. Man bör mäta det som är viktigt, det som kan påverkas och framförallt ska man bara mäta om man faktiskt har tänkt göra något med mätresultatet. Twitch Healths vd Fredrik utvecklar resonemanget och ger konkreta tips i ett blogginlägg på Twitch Healths hemsida.