Digitaliseringen av arbetslivet har exploderat detta pandemins år. Hur påverkar det oss?

Vi bjöd in Calle Rosengren som är doktor vid Lunds universitet och arbetsmiljöforskare. Han är en av de som tagit fram rapporten “Framtidens arbetsmiljö – trender, digitalisering och arbetsformer” från myndigheten för arbetsmiljökunskap (Mynak).

Ökad kontroll negativt
Det är svårt att säga entydigt att vissa grupper vinner eller förlorar på digitaliseringen. Men i de fall där digitala verktyg innebär att arbetsgivaren får en ökad kontroll över deras arbetsvardag och där medarbetarna behöver vara tillgängliga på ett nytt sätt, är det ofta negativt. Upplevelsen av att ens arbetsgivare kontrollerar var, hur och när man jobbar kan visserligen ibland bidra till en ökad trygghet. Men friheten minskar och arbetet kan bli mer uppstyckat när det mäts på detaljnivå.

Hur hanteras min data?
Risken finns förstås också att data som sparas kanske används till fel saker. Det här behöver man ha en dialog och diskussion kring tycker Calle. Fler av oss borde ställa frågan till våra arbetsgivare ”Hur används data om mig? Vilken deal har vi?” Det visar sig att inte så många vet vilken data som samlas in och hur den används.

Något som verkligen ökat under 2020 är hemarbetet. Även om det skulle kunna innebära svårigheter att hålla isär arbete och privatliv menar Calle att digitaliseringen också kan vara ett stöd. Var och en kan själv styra saker som att stänga av pushnotiser för olika tjänster och koppla olika ringsingnaler till olika personer så att man snabbt vet vem som ringer. Det är klokt med tydliga riktlinjer och en stöttande kultur för att hantera sånt som en jobbmobil som följer med hem.

Hur kan tekniken stötta?
Det finns förstås flera fördelar där teknik kan både förenkla, förbättra och avlasta! Genom tekniker som VR, virtual reality och AR, augmented reality, kan vi träna på riskfyllda situationer helt utan risk. Vi kan låta maskinerna ta hand om tunga lyft och digitala verktyg bidrar också till en känsla av bättre närvaro och högre inkludering. Ett exempel i rapporten som Calle varit med och sammanställt visade att kommunikation mellan chef och medarbetare i en industri ökade med hjälp av digital teknik.

Gigare – på gott och ont
För gigekonomin är digitaliseringen en förutsättning. Att vissa jobb kan skötas helt online av så kallade digitala nomader som jobbar var och när de vill innebär en större frihet för dem. Men i mer praktiska yrken som att leverera mat och köra taxi innebär gigekonomin ofta otrygga anställningsformer. Att ha ett arbete är ofta bättre än att inte ha något men när man inte har något inflytande över sin arbetsmiljö eller sina arbetsvillkor finns risken att man fastnar i en i grund och botten ganska dålig situation.

Makten över digitaliseringen
Vem har makt över digitaliseringen? Och vilket ansvar ska vi ta som till exempel kodare? Även om det inte finns ett uttalat juridiskt ansvar hos dem som bygger tjänster kanske det finns ett moraliskt ansvar att peka på sånt som kan vara integritetskränkande eller på annat sätt problematiskt.

Kring pandemin reflekterar Calle kring att vi behöver hitta sätt att kommunicera kring inte bara vad vi gör på jobbet utan för de dialoger som vi brukade ha när vi sågs på jobbet. Det är upp till arbetsgivare och chefer att fundera på hur de följer jag upp hur medarbetarna har det i en allt mer digital tillvaro.

Hos vår samarbetspartner Motivation.se – Sveriges ledarskapssajt – har vi den här veckan valt ut en artikel om just digitalisering som process och resultat. I texten går skribenten Ewa Braf igenom vad digitalisering är, hur det går till och lyfter fram några intressanta paradoxer som framför allt ledare behöver ta ställning till.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *