Att fatta beslut på magkänsla hör till det förflutna. Samtidigt räcker det inte att stirra sig blind på siffror. Verkligt datadrivna organisationer använder både hårda och mjuka datapunkter – och förstår människorna genom datan och människorna bakom datan. I veckans Health for Wealth pratar vi om hur insikter, analys och nyfikenhet kan ge bättre beslut, starkare kultur och mer hållbara människor.

Gästen är Miriam Sundholm, civilekonom med bakgrund som managementkonsult på Accenture i Stockholm och London. I dag arbetar hon som föreläsare och hälsostrateg och är numera en del av Oxy Group. Hennes drivkraft: att göra hälsa och välmående till en strategisk del av affären – inte en “mjuk” sidoverksamhet.

Från reaktiv till proaktiv – stegen som gör skillnad

Miriam beskriver en utvecklingstrappa som många känner igen:

• Reaktivt: ”Två personer har sagt upp sig – vi måste rekrytera.” Fokus landar på brandsläckning och kortsiktiga lösningar.
• Analytiskt: Vi börjar mäta och ser mönster: kanske har ett team högre korttidssjukfrånvaro än andra.
• Fördjupat analytiskt: Vi ställer bättre frågor: Hur ser ledarskapet ut? Vad visar engagemangspulsen? Hur hänger teamets förutsättningar ihop med resultaten?
• Proaktivt: Vi arbetar med trender och konsekvenser: ”Fortsätter detta spår kommer vi behöva rekrytera X personer, vilket kostar Y – och riskerar att tappa topp-talanger med påverkan på produktivitet, försäljning och kundnöjdhet.”

Poängen är att komma närmare nuet – till beteenden och insatser vi faktiskt kan påverka i dag, inte bara konstatera gårdagens utfall.

Ledande och släpande KPI:er – och varför blandningen behövs

Finansiella mått är ofta släpande: de visar ”så blev det”. De behövs – men de hjälper oss sällan att styra i tid. Därför behöver vi komplettera med operativa och ledande indikatorer som går att påverka här och nu.

Ett säljexempel: antal provkörningar är mer direkt påverkbart än månadens försäljning (som ofta speglar arbetet för flera månader sedan). Samma tänk gäller förändring och välmående: identifiera vilka beteenden och förutsättningar som leder till engagemang, kvalitet och kundvärde – och följ upp dem systematiskt.

Mät oftare – men meningsfullt

Årsredovisningar och stora mätningar har sin plats, men för att navigera i vardagen behöver vi frekventa pulser. Här blir medarbetarundersökningar och pulsmätningar viktiga – om vi:

1. förankrar varför vi frågar,
2. återkopplar transparent, och
3. gör något av resultaten – tillsammans.

Enkättrötthet uppstår när medarbetare inte ser syftet eller effekten. När chefer och team däremot använder datan som underlag för dialog, prioriteringar och förbättringar ökar psykologisk trygghet, tillit och engagemang.

Börja i affärsmålen – och bryt ned

Att ”ha mycket data” är inte målet. Börja i era prioriterade affärsmål (tillväxt, lönsamhet, kvalitet, kundnöjdhet etc.) och bryt ner dem till relevanta nyckeltal. Vad vet vi korrelerar med målen? Nöjdare kunder? Lojalitet? Medarbetares mentala, fysiska och sociala välmående? Välj färre men vassare mått som ni förstår och kan påverka – och bygg rutiner för hur ni samlar in, analyserar och agerar på dem.

Ledningens mottagarskap är avgörande. Om HR ansvarar för insamling behöver ledningsgruppen både efterfråga och använda datan. Annars blir det siffror utan styrning.

Datadriven hållbarhet – också socialt

Krav och förväntningar på hållbarhetsrapportering ökar, och standarder utvecklas. Oavsett formell tidslinje tjänar de flesta verksamheter på att börja arbeta mer systematiskt med social hållbarhet i dag: att följa upp förutsättningar, hälsa och engagemang i den egna arbetsstyrkan. Det stärker transparensen, gör jämförelser möjliga – och skapar ett bättre underlag för både styrning och attraktivitet för kunder och talanger.

Kom igång – tre konkreta steg

• Välj 5–7 nyckeltal som speglar både resultat och förutsättningar (blanda finansiella, operativa, ledande och släpande).
• Pulsmät kvartalsvis eller månadsvis kring välmående och engagemang – med tydlig återkoppling och gemensam åtgärdsplan i teamen.
• Skapa en styr- och mötesrutin: vem äger datan, hur ofta tittar vi på den, vad gör vi när vi ser en avvikelse, och hur följer vi upp effekter?

Följ Miriam på LinkedIn för fler insikter – och hör av dig om du vill fördjupa dig i hur ni blir mer datadrivna på ett mänskligt sätt.