Hälsa lyfter både individen och verksamheten, men hur räknar vi på lönsamheten? Här får du konkreta tips.

Med modellen KASAM ”känsla av sammanhang” som grund kan vi beskriva hälsa på jobbet som att vilja gå till jobbet och göra sitt jobb, att veta sin roll och ha kunskap om det man behöver för att utföra det samt att klara av arbetet både fysiskt och mentalt. Det skapar både hälsa och lönsamhet! Läs gärna mer om KASAM här.

Men det kan vara svårt att få gehör för hälsoinvesteringar. Många gånger är det avgörande att kunna definiera hur det bidrar till affären. Här kommer lite hjälp på traven.

Börja med de här frågorna som utgår från verksamheten

• Vad är det som kostar hos oss när våra medarbetare inte mår bra och/eller inte trivs?
• Hur påverkar vår tänkta hälsosatsning verksamheten?
• Hur kan vi räkna på det?

Kundnöjdhet är också hälsa
En självklar parameter är sjukfrånvaro. Men ofta är det även andra faktorer och områden som påverkas och som kan vara mer relevanta att räkna på ur ett verksamhetsperspektiv. Det kan vara kundnöjdhet, antalet returer och klagomål. Personalomsättning, antalet ansökningar och orsaker till att medarbetare väljer att sluta.

Vidare kan det vara hur det ser ut i våra medarbetarundersökningar: Vad tycker man om ledarskapet och hur ser man på organisationens värderingar? Från hälsoundersökningar kan man också utläsa mer om medarbetares mående är och få svar om till exempel låga konditionsvärden sänker förmågan att genomföra arbetet.

Några av dessa parametrar är lätta att omvandla till ekonomiska värden, andra svårare. Men att definiera procent, antal eller andelar man vill förändra är viktigt för att kunna mäta den insats man vill göra.

Ord och begrepp spelar roll
I en verksamhet där inte hälsoarbetet har en naturlig förankring i organisationen kan det ibland vara svårare att få gehör för en hälsosatsning med argument som ”Vi har inte tid, vi måste fokusera på verksamheten”. Här kan de ord och begrepp man väljer att använda spela stor roll. Att föreslå en förbättring av effektivitet och kundnöjdhet kan få fler öron att lyssna än ett förslag för att öka välmåendet. Krasst men sant!

Räkneexempel – hälsoinvestering

Här följer ett enkelt räkneexempel som kan vara ett sätt att komma igång.

En tillförlitlig schablon på kostnad för korttidssjukfrånvaro är att den kostar 10% av månadslönen per dag. En månadslön på 30.000 kr kostar således 3.000 kr per dag. Ponera att ett företag med 100 anställda där genomsnittslönen är 30.000 kr  har problem med återkommande korttidsjukfrånvaro vilket i detta fall också orsakar vikariekostnader.

Med hjälp av medarbetarundersökning och intervjuer får man bilden att det beror på låg teamkänsla och att medarbetare upplever låg autonomi, alltså svårigheter att påverka sin arbetssituation. Man kommer fram till ett förslag på en insats som både riktar sig till chefer och till medarbetare med workshops och även vissa inköp till kontoret såsom bättre fika en dag i veckan samt utrustning för att utföra pausgympa tillsammans.

Investeringen med workshops, veckofika samt utrustning beräknas kosta 100.000 kronor.

Hur många sjukdagar behöver satsningen spara in för att den ska vara lönsam? Vad är det kritiska värdet, alltså där investeringen ”går runt”?

• Investering: 150.000 kr
• Kostnad per sjukdag: 3.000 kr
• Det kritiska värdet är således 150.000 kr/ 3.000 kr = 50 sjukdagar.

Om antalet korttidssjukfrånvarodagar minskar med 50 stycken har investeringen burit sig. Notera att vi då inte tagit in i beräkningen insparade vikariekostnader samt  de andra fördelar som troligtvis kommer av en sån här satsning som ökat engagemang, bättre varumärke, nöjdare kunder med mera.

Med Arbetshälsoekonomiskt analysverktyg kan du få hjälp att räkna på kostnaden för den psykiska ohälsan på er arbetsplats.

Vår samarbetspartner Twitch Health vet att många organisationer arbetar geografiskt utspridda. Antingen har man kanske många kontor globalt och nationellt eller så har man helt enkelt en organisation där medarbetarna sitter ute hos kund. Samtidigt har HR som ofta driver dessa initiativ både ont om tid och ibland snäv budget. Samtidigt är kunskapen om kopplingarna mellan välbefinnande och produktivitet stor och man vill gärna skapa effekt på detta.
Twitch Health har erfarenhet av att det i dessa typer av fall kan fungera väldigt bra med ett digitalt hälsoprogram som baseras på en evidensbaserad process.

Flertalet digitala program har haft en deltagandegrad på 90% av medarbetarna vilket resulterat i god kollektiv effekt som ökad fysisk aktivitet, minskat stress, ökat upplevd hälsa hos medarbetare. Om ni är intresserade av en enkel, effektiv och globalt skalbar lösning är det bara att gå in på www.twitchhealth.se och skicka en kontaktförfrågan så får ni den hjälp ni behöver!